Intervju med Roseanna Lagercrantz

Roseanna Lagercrantz, en elev som läser natural-science programmet här på KG, brinner för skrivandet. Hon är nämligen aktuell med novellsamlingen ‘’7 dagar’’ som hon släppt tillsammans med sin pappa, deckarförfattaren Jonas Moström. I vintras släpptes samlingen på storytel, där den snabbt gick upp till nummer sju på topplistan. Novellerna har i ljudboks-form olika uppläsare, några av vilka är Anja Lundqvist och Niklas Engdahl. Boken utgavs även i fysisk form den 9:e maj, och finns bland annat tillgänglig på Akademibokhandeln samt på nätbokhandlar som Adlibris och Bokus.

Vad innebär det egentligen att släppa en bok? Hur går hela processen till, och är processen så lång som många säger att den är – eller är det mer simpelt än vad man tror? Vad händer om man får skrivkramp och inte kommer på något mer att skriva om? KZINE:s chefredaktör Victoria försöker få svar på alla dessa frågor i en intervju med Roseanna. Intervjun avslutas med att Roseanna ger lite tips till andra blivande författare som vill komma igång med sitt skrivande – om skrivande är något du finner intressant, är denna artikel absolut något för dig.

Hej Roseanna! Berätta lite om dig själv.

Jag heter Roseanna Lagercrantz, är 18 år och går i NA17EC. Jag är intresserad av det mesta skulle jag säga, allt ifrån naturvetenskap och kultur till att skriva och läsa.

Du släppte i vintras novellsamlingen ‘’7 dagar’’ med din pappa, som också är författare. Kan du berätta lite vad den handlar om?

Ja! Det är då en deckarserie, där vår idé var att kombinera de sju dödssynderna med dom sju veckodagarna. Det är då till exempel “måndagsmord”, “tisdagstyrran”, “onsdagsondska” m.m. Varje dödssynd har parats ihop med en veckodag; vi tänkte att det skulle vara lite som en gott-&-blandat-påse, där det skulle finnas någonting för alla. Vissa är lite tyngre än andra – till exempel lördagen, som också är den längsta, är i princip som en deckare. Fredagen är lite kortare och mer humoristisk – om man är intresserad av sånt. Jag försökte liksom para ihop novellerna med dagarna, så jag tror många håller med om att fredagar oftast går väldigt snabbt och att dom bara flyger iväg – det var lite den känslan jag ville förmedla i just den novellen.

Vem var det som låg bakom idén med novellsamlingen?

Det var faktiskt vi båda! Idén att skriva ihop var min, och idén att det skulle vara just deckare och sju noveller var min pappas. Det var förra våren som vi var ute på en promenad och pratade lite – jag frågade lite hur det gick med den nya boken och skrivprocessen. Vi kom in på att det var någonting mer han ville göra inom sin karriär som författare, vilket var att skriva ihop med någon. Då föreslog jag att vi kunde skriva något ihop. Då, på samma promenad, började vi faktiskt spåna och satte upp huvud-idéerna. Det var ganska kul för dom var ju så pass olika, så i början var det ganska så vild brainstorming. ‘’Ja men i en så kan vi ha med en galen vaktmästare!’’ – som blev tisdagsnovellen, ‘’i en kan det vara någon misslyckad dramatenskådis!’’ som då är måndagsnovellen. Jag ville även skriva om en organdonation, och då fick vi med det i söndagssystrar som är söndagsnovellen!

Är skrivandet något du hållit på med länge, och isåfall, vad betyder det för dig?

Ja, skrivande har jag alltid hållit på med. Det är för mig som det enklaste kommunikationssättet, jag tror ju att människan är en kommunicerande varelse – det är väl det som skiljer oss från andra djur. Men alla har ju olika sätt att kommunicera bäst på, det man kanske är mer lagd till; t.ex. musik, kroppsligt, eller ja, vad som helst egentligen. Och för mig så har det väl varit just i skrift, och jag älskar även att läsa. Så jag tror att det hänger ihop med det, jag läser mycket vilket gjort att jag på ett naturligt sätt blivit lätt inspirerad av andras texter.

Kan du berätta lite om arbetsprocessen, hur tog ni det från idé till färdig bok?

Ja! Efter att vi hade kommit fram till den här grundidén, så blev det ganska snabbt sommarlov. Och det var egentligen under lovet som vi gjorde hela jobbet, så det kom ju ganska lägligt i tid.

Jag sa ju det här om att varje novell skulle ha sin egen känsla och ‘’personlighet’’ så att säga, och det blev verkligen så då jag skrev alla noveller på olika ställen. Till exempel måndagsmord, som var den första jag skrev, skrev jag i skolans bibliotek precis innan skolan slutade – så när jag satt där tänkte jag att det verkligen passade “måndagsstämningen”. Det var ju i ett skolbibliotek och det var en måndag, som man ofta förknippar med skola och extra mycket plugg. Jag tror att man på något sätt är inspirerad av miljön man är i – om jag inte tycker om min miljö när jag skriver, så vet jag att det inte blir en bra text.

I slutet av sommaren, närmare bestämt i Augusti, så började vi skicka in till redaktion och förlag, efter vilket det gick väldigt snabbt – helt plötsligt var samlingen ute. Ofta när man hör andra berätta om en skrivprocess så lägger dom mycket tyngd på att det ‘’är så långt, det här är något man jobbar med, det tar flera år och det är jättelång process – om man ens kommer in på ett förlag’’. Så jag var väl ganska inställd på – i och med att detta var det första jag publicerade – att det skulle vara en väldigt utdragen process. Så jag blev väldigt positivt överraskad, ‘’oj, men nu är dom här!’’; en ganska surrealistisk känsla.

Ibland får man ett så kallat ‘’writer’s block’’ – hur gör du vid sådana tillfällen?

I just det här projektet så var det ganska lätt, eftersom att jag då snabbt kunde börja skriva på en annan novell i och med att det fanns sju att välja på. Men rent generellt så skulle jag säga att man måste göra någonting som man vet att man får inspiration av. Jag får mycket inspiration när jag går, och det tror jag är ganska allmängiltigt – det har till och med visats vetenskapligt att när man promenerar så tänker man som bäst, med frisk luft och helst i naturen. Jag föredrar gärna att gå i skogen, för där känner jag att jag verkligen tänker bra. Men på senare tid har jag dessutom börjat med yoga, så jag känner mig även inspirerad av det. Man ska liksom ägna sig åt det man känner att man får kraft och energi av.

Hur planerar du ditt skrivande?

Jag brukade vara väldigt planerad, främst i högstadiet då jag brukade ha en massa listor på vad och när jag skulle skriva; bucket-listor, to-do-listor och så vidare. Men efter ett tag märkte jag att jag inte följde listorna, utan att det istället ofta blev så att jag planerade olika dagar för att sen göra färdigt allt första dagen ändå, eller för att nästa dag få ännu fler uppgifter som jag inte vetat om då jag skrivit listan. Jag kände lite att det nästan tog mer tid att planera arbetet än att göra det. Så nu under hela gymnasiet har jag mer haft den inställningen att det är bara att skriva det du vill – just do it!

Har du något/några tips för andra blivande författare som vill komma igång med sitt skrivande?

Tips ett är: LÄS! Att läsa och skriva går hand i hand, det är som att tala och lyssna. Jag tycker även att man ska skriva sånt som man själv skulle vilja läsa, för det är ofta då man skriver som bäst, samt att försöka ta inspiration från flera olika saker. Man brukar ju oftast prata om specificitet och bredd, att man både har en helhetssyn men också kan tänka ‘’ja men det är det här som jag vill fördjupa mig i och vara lite detaljerad kring’’ – man ska inte fastna i något väldigt specifikt, det kan man göra sen då man fått med “det hela’’.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *