Alla känner till Putin, och begreppet “ryssen kommer!” klingar bekant hos de flesta. Däremot känner få till hur vår granne i öst och dess 144 miljoner invånare faktiskt har det, och ännu färre vet hur det ligger till med ryska kvinnors rättigheter. År 2017 avkriminaliserades bland annat “lindrig” misshandel i hemmet, som innebar att all misshandel som inte kräver tre veckors sjukhusvistelse eller medför permanenta skador inte kan tas upp i rätten. Detta var alltså inte 1817 – utan 2017. Antalet ryska kvinnor som dessutom mördas varje år medför förbluffande höga siffror.
Cirka 14 000 ryska kvinnor beräknas bli mördade varje år av sina män eller nära släktingar, varav 65% av dessa mord, alltså över 9000, beräknas ske i nära relationer. Varje dag beräknas 38 ryska kvinnor dö av våldsbrott i nära relationer, detta är en kvinna var fyrtionde minut. De kvinnliga våldsrelaterade dödsfallen är 10 gånger så många som i USA, och antalet amerikanska kvinnor är även dubbelt så många. I Ryssland saknas det dessutom en lag om våld i nära relationer överhuvudtaget.
Skulle det väckas åtal, det vill säga efter två anmälningar drivna från offrets sida, skulle straffet bli böter eller 15 dagars samhällstjänst. Ligger en rysk kvinna inne på sjukhus i mindre än 3 veckor kan hon glömma en rättsprocess. För att ge lite perspektiv på saken, kvinnor som föder barn brukar stanna på sjukhus över natten för att kunna skrivas ut nästa morgon, och då är en förlossning ofta en av de tuffaste och smärtsammaste processerna som en mänsklig kropp kan gå igenom. Vad kan en kvinna då behöva utsättas för fysiskt, som får henne att ligga på sjukhus i strax under tre veckor med livet i behåll är frågan?
Från ett västligt perspektiv anses allt detta vara absurt, men med tanke på hur pressfriheten inskränks, hur hbtq-personer behandlas, och hur länge den nuvarande presidenten suttit vid makten är detta ännu en vardaglig kulturell företeelse i jättelandet. Den ryska kvinnan betraktas inte som en fullständig människa, utan som en Matrjosjka (delbar rysk trädocka) vars yttersta skal är det enda som är av någon betydelse. Hon ska klä sig fint, vara propert sminkad, och håret förväntas vara långt och välskött. Den ryska kvinnan som individ har genom århundraden slipats ner till en hemmafru som ska låta mannen sköta jobbet, medan hon själv sitter hemma med barnen. Även om hon väljer att utbilda sig och göra karriär, bör familjen enligt tradition prioriteras högst.
Enligt många nya mätningar har det dock visat sig att detta synsätt håller på att skifta, cirka 82% av de tillfrågade i en undersökning sa att de numera förespråkar delat hushållsarbete i sina relationer, att båda parter utför gemensamma beslut och har lika mycket inflytande. Detta indikerar förmodligen att Rysslands befolkning, till skillnad från dess bakåtsträvande administration, vill ha utveckling och förändring. När strävan efter jämlikhet kommer inifrån är det ytterst viktigt att högre stiftande organ tar till sig av folkets vilja och förhoppningsvis moderniserar b.la kvinnorättslagstiftning.
Utöver avkriminaliseringen av ovannämnda våldsbrott och förekomsten av skeva kvinnoideal, så finns det andra förlegade lagar i Ryssland. Bland annat en lag från 1974 som listar 456 yrken som ryska kvinnor helt enkelt inte får ta sig an, på grund av deras fysiskt påfrestande eller tunga arbetsmiljö. Absurda inskränkningar mot kvinnors rättigheter ter sig alltså inte nödvändigtvis på andra sidan jordklotet, utan ofta mycket närmre än vi tror.