Oavsett vad läraren hade för syfte, avsikt eller tolkning med själva texten så ligger textens substans i slutändan i vår egen tolkning. Precis som när hela världen missade poängen med Aquas ”Barbie Girl” så missar många att den här matteuppgiften också kan ses som en förlöjligande gestaltning av fördomar, könsstereotyper och normer – en satir som påvisar de faktiska problemen.
Det finns ingen objektivt rätt eller fel tolkning av en text. Däremot finns våra individuella tolkningar av dem. Läraren är ytterst ansvarig för materialet och undervisningen – därmed också ansvarig för misstaget. Som Lise Stenberg skriver (2015-12-05) så är textens innehåll sexistiskt, det är könsstereotypiskt och det är otroligt förnedrande för många, vilket inte går att ifrågasätta. Frågan är dock om texten som helhet ändå måste ses som ett exempel på hur sexism uttrycks idag.
Så först och främst, vad tänkte matteläraren om texten? Hen har varit lärare i ett X antal år och har troligtvis fått erfara att det är tjejer, snarare än killar, som är akademiskt högpresterande idag. Tjejer har genomgående högre betyg än killar och idag är det fler tjejer än killar som påbörjar universitetsutbildningar. Givet den kunskapen, hur rimligt skulle det vara att texten faktiskt reflekterar lärarens syn på män och kvinnor? Det verkar inte särskilt rimligt.
Texten var inte ett sätt för läraren att framföra sin människosyn utan det verkar som att den bara var menad som en ”rolig uppgift” som Lise Stenberg beskriver det. Bara för att läraren tänkte att det skulle vara roligt så blir det mottaget som roligt. Roligheten (och även tolkningen) ligger ju i betraktarens ögon. Men om vi kan tänka på uppgiften utan att ta hänsyn till lärarens uppsåt (”rolig uppgift”) och textens opassande kontext (matematiklektion) så kanske det blir lättare att se texten på ett annat sätt.
En av skaparna av låten ”Barbie Girl” menade att lyssnarna missade den underliggande poängen med låten. I Aftonbladet (98-28/12) står det att Lene Nyström, sångerskan i Aqua, skäller ut den brittiska publiken just för att de inte har förstått att ”Barbie Girl” är en stark protest mot samhällets trångsinta könstänkande. Historien verkar upprepa sig. På samma sätt som låten om Ken & Barbie då inte tolkades som något annat än en catchig pop-dänga, tolkas ”Ken & Barbie-texten” idag som ett oacceptabelt uttryck för sexism i samhället trots att den mycket väl kan ses som en protest mot könsstereotyper och sexism.
Tyvärr verkade det inte som att läraren hade protest mot samhällsstrukturerna i bakhuvudet när texten lämnades. Samtidigt verkar det inte heller troligt att texten reflekterade lärarens syn på män och kvinnor. Huruvida lärarens syfte eller tankar ska spela roll för din tolkning av texten är upp till dig att avgöra, men oavsett hur du i slutändan väljer att se på uppgiften så har den ändå lyckats med att väcka en diskussion kring de faktiska problemen: sexism och könsstereotyper.