Skolans fyrkantiga lås

Vad det svenska skolväsendet är uppbyggt av är ett trångsynt och färglöst system. Genom svart på vitt talar bokstäver om för oss hur flitiga eller slöa vi är, hur smarta eller korkade vi blivit och vilken framtid vi utifrån våra så kallade färdigheter förtjänar. En påtaglig ironi flyter därmed upp till ytan när en inser att skolans policy om jämlikhet inte är något annat än tomma ord.  

[kz_feature]http://kzine.se/wp-content/uploads/2015/05/students-taking-a-test.jpg[/kz_feature]

Om vi skulle bre ut alla olikheter som finns bland oss elever och kalla dem för färgstarka stjärnor, skulle himlavalvet fyllas av en regnbågsliknande mångfald. Fast trots vår mångfald bedöms vi alla utifrån samma färglösa kunskapskrav och vi ser alla likadana ut på matrisen. Vi elever slukas av rymdens svarta hål och himlavalvets olikheter försvinner. En acceptans för mångfald existerar inte i skolan. Är du ett A?

Det är skillnad på svensk skola och en uppskattad utbildning. Den svenska skolan lär oss vad vi ska tänka, inte hur vi ska tänka. Om vi skulle välja att leva i motsats till eller till viss del distansera oss från det vi lär oss att tänka, skulle vi enligt samhället inte bli lika lyckade i framtiden. Inte lika lyckad som en annan person som håller sig innanför den satta ramen. Känner du igen dig? Eftersom betygen inte skulle bli lika bra utanför ramen måste vi hålla oss till kunskapen som endast sträcker sig från skrivbordet till provsalen. Den svenska skolan skapar ångest inför det svarta hålet istället för glädje inför utbildning. Hur är det möjligt att våra outbildade politiker ska kunna bilda våra olärda lärare till att utbilda eleverna?

Ett bevis på misslyckandet inom den svenska skolan är ”läckaget”, spridningen av det nationella provets facit i Matte 2b. Problemet handlar inte om att ’Skolverkets sekretess är för dålig’. Problemet handlar om det trångsynta och färglösa system som slukar vår mångfald och objektifierar elever. Behovet av att svart på vitt kunna få den bokstav vi vill vara värda betyder så pass mycket att elever bönar och ber om att få de rätta svaren till provet. När facit sedan har läckt och ersättningsprov börjas införas på vissa skolor rubbas ett av Skolverkets syften med de nationella proven. Någon rättvisa kring den kommande bedömningen för proven finns inte kvar om förutsättningar för bara några elever förändras. Samtidigt kan en fråga sig; varför ska bara de misslyckade nationella proven främja rättvisa? All bedömning borde vara rättvis.

Den svenska skolan och vår generations syn på värdefull utbildning skrotas om inte förändring sker avseende skolans system och syfte. Utbildning är nyckeln till individens och samhällets framgång och lycka, men skolans fyrkantiga lås gör att dörrarna till den bästa framtiden inte går att öppna. Vi vill inte längre överlåta vår framtid till svartvita matriser. Vi vill inte längre krypa genom en tunnel med väggar tapetserade av bokstäver. Vi vill inte längre vara våra betyg.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *