Jag befinner mig i matsalen mitt under lunchrusningen, där stressade, glada och högljudda elever passerar mitt bord en efter en. Efter att ha granskat alla elever inser jag att alla grupper i skolan utmärker sig för den största delen genom sin klädsel. Att tillhöra en viss grupp innebär oftast att man ska tillhöra en viss klädstil. Skolans elever delas, precis som olika stereotyper i samhället, in i olika grupper baserade på ytligheter och vilka sorters kläder de bär.
Skoluniform stärker vi-känslan
Snobbar med märkeskläder, punkare med nitar, fjortisar med rosa kläder och nördar med pressveck på jeansen. Det är bara för att nämna några stereotyper som har skapats efter vad folk har på sig. Vi ser dem varje dag, och utan att tänka på det kategoriserar vi mer eller mindre alla människor vi ser automatiskt efter deras yttre. Hur skulle vår skola se ut om vi alla bar samma, obligatoriska klädsel varje dag? I en intervju med Aftonbladet menar skolpolitikern Ann-Louise att införa skoluniform skulle innebära att eleverna skulle känna en samhörighet.
– Skoluniform på en kommunal gymnasieskola skulle innebära att vi-känslan förstärks bland eleverna, säger Ann-Louise i en intervju med Aftonbladet. Hon förklarar även att utanförskap är väldigt vanligt, och att det oftast gäller elever som t ex inte har råd med märkeskläder. Det skulle försvinna omedelbart ifall skoluniformen infördes, menar hon. Man skulle inte märka några skillnader mellan folk som hade råd med märkeskläder eller inte, utan fokus skulle läggas på annat än ytligheter.
Skeptiska elever
När jag frågar eleverna om förslaget att införa skoluniform råder det mycket blandade åsikter. En av dem som anser att skoluniform är både bra och dåligt är Maria Gewriye, som går första året på Kungsholmens Gymnasium. Hon håller med skolpolitikern Ann-Louise om att skoluniform är bra eftersom ingen skulle känna sig utanför på grund av hur man klär sig. Dock anser hon att det finns fler negativa sidor med att införa skoluniform.
– Jag skulle känna mig väldigt opersonlig om jag skulle klä mig som alla andra. Jag uttrycker mig genom min egen stil, och om jag inte skulle få ha på mig det jag ville, utan istället tvingas se ut som alla andra skulle jag inte trivas särskilt bra heller, menar hon. När jag dock berättar för Maria att studier visar att mobbning har minskat med hela 90 % i Storbritannien och USA tack vare skoluniformen, låter hon förvånad.
– Det hade jag inte förväntat mig, att mobbning skulle kunna stoppas genom att införa skoluniform. Även om jag inte har sett någon mobbning i den här skolan så sker det väl överallt, man kan inte se allt som händer.
Skoluniformen kan minska mobbningen
På sistone har det diskuterats ifall skoluniform skulle kunna bli ett tänkbart alternativ för Sveriges kommunalskolor i framtiden sedan skolpolitikern Ann-Louise la fram förslaget om att införa skoluniform för att skära ner på utanförskap och mobbning. Även New York Times publicerade en artikel om hur länder som Storbritannien, Kanada, USA och Tyskland har minskat mobbningen sedan skoluniformer har blivit en obligatorisk klädsel i skolorna. Allt fler skolor i Sverige har sakta men säkert blivit mer positiva till förslaget om att inskaffa skoluniform. Det skulle innebära att det inte fanns några skillnader mellan elevernas klädsel, att inga stereotyper eller grupper i skolan skulle baseras på hur man klär sig. Utanförskap och mobbning skulle troligen även minskas, och eleverna på varje gymnasieskola skulle känna en gemenskap och samhörighet. Det återstår att se ifall skoluniformen kan tänkas slå igenom bland svenska gymnasieskolor, där märkeskläderna har dominerat en väldigt lång tid.