Hej, jag heter Panos, går i N2C och kandiderar till Operativ Chef i det kommande valet. Ni som känner mig vet att jag kämpar med skolan och elevkåren samtidigt som jag lever med en kronisk sjukdom. För ett år sedan blev jag diagnostiserad med Crohns sjukdom, en kronisk inflammatorisk sjukdom som drabbar matsmältningssytemet och även muskler och leder. I dagsläget går den inte att bota. Forskningen gör framsteg och så småningom så kommer det inte vara ett problem längre. Dessvärre har vi inte kommit så långt än, vilket medför att min sjukdom har förändrat mitt liv.
Från att ha varit en elev utan frånvaro och med en mycket aktiv fritid inom bla sport, kultur och teater så är jag idag periodvis begränsad att anpassa mitt arbetstempo efter min sjukdom. Crohns innebär att man får skov, dvs perioder då man är sjuk. Skoven medför näringsbrister, periodvis extrem trötthet, smärtor och feber vilka alla är symptom för inre inflammationer. Dessa så kallade skov förekommer oftast ett par gånger per år och pågår i några veckor. Under dessa veckor blir jag tvungen att vila, begränsa min kost och knapra piller i det oändliga. För att minimera min sjukdomstid får jag även mellan skov prova en massa olika underhållsmediciner (tyvärr har läkarna ännu inte hittat vad som passar mig eftersom medicinerna kan bla påverka lever och njurar och verkar olika hos olika individer).
Trots min sjukdom har jag det senaste året lagt ner all den energi som krävs av mig för att kunna fortsätta klättra skolans trappor, arbeta inom kåren och hålla mig på en normal aktivitetsnivå för en kungsholmare. I perioder har skol- och kårarbete konsumerat all energi jag har haft.
Nu när ni har fått bakgrundsinformationen är det dags för mig att övergå till det brännande ämnet. Under valberedningsprocessen blev en styrelsemedlem tillfrågad om mina nämnvärda nackdelar och då nämndes min sjukdom som en. Jag har aldrig känt mig mindre uppskattad eller så objektifierad i mitt liv som jag kände när jag fick reda på detta. Faktum är att jag kände mig diskriminerad. Jag har nu i efterskott tänkt på att många kanske inte riktigt förstår vad som är fel med att på det viset räkna upp fakta, min sjukdom gör mig trots allt trött ibland. Det som gör det fel är att jag inte kan påverka den.
När jag får mina skov så finns det inget annat jag kan göra än att rida ut dem. Att säga att detta gör en kroniskt sjuk person till en sämre kandidat är som att säga att en person från ett specifikt land inte kommer kunna arbeta lika väl. Eller att det vore dåligt för kåren ifall en person med hörsel- eller synnedsättning satt i styrelsen. Eller att neka någon för att de har ADHD alternativt Apsbergers eller någon annan neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, något som precis som Crohns, är väldigt vanligt i dagens samhälle. Det är tom som att utesluta folk av ett visst kön eller med en specifik sexuell läggning.
Något som gör det ännu mer fel är att alla dessa olika typer av människor med sina olikheter också kan göra ett bra arbete för kåren. Vissa av olikheterna kan faktiskt vara hindrande men viljan kan göra att man trotsar dem ändå. Är det då okej att peka ut någons natur som något negativt?
Jag trodde inte något sådant kunde hända på Kungsholmens Gymnasium, men nu när det har drabbat mig har jag insett att det också kan ha drabbat/kommer att drabba andra! Och om det kan ske här, varför ska folk inte fortsätta särbehandla oss senare? Är det rätt att bli exkluderad från högskola/universitet eller arbetsliv bara för att man på något sätt är lite annorlunda? Ska jag och andra ”olika” behöva förvänta oss att bli diskriminerade resten av våra liv för olika saker som är en del av oss? Eller ska vi gå runt och dölja våra så kallade ”svagheter” för att ha lika goda chanser, till ett normalt liv, som alla andra?
Jag har trots två sjukdomsperioder under våren och hösten 2013 arbetat med Läroverksfejden två gånger, Insparksfesten, Killergame och en del andra sysslor inom kåren. Trots arbetet jag har lagt ner och den erfarenhet som det har bidragit till verkar min sjukdom vara det avgörande. När valberedningen framställer sitt förslag på lämplig styrelse, bör INGET som man inte kan påverka ens nämnas. Det bör väl ändå till slut vara så att arbetet man har bidragit med trots allt är det som avgör ens lämplighet?
Att min sjukdom hänvisats som svaghet under valberedningsprocessen var dessvärre något jag fick reda på efter motionsstopp inför årsmötet vilket effektivt hindrar mig från att i dagsläget motionera för ett granskande yttre organ som ska motarbeta diskriminering inom kåren.
Härmed kallar jag på er att komma till årsmötet och stå vid min sida i kampen om att försäkra eleverna på Kungsholmens Gymnasium att de inte ska behöva diskrimineras för vilka de är eller vad de lider av.
KZINE har kontaktat valberedningen för en kommentar där vi ställde följande frågor: Stämmer det här? Är anledningen till att Panos inte blev nominerad att han har Crohns? Tog ni det i beaktning när ni fattade beslutet?
Valberedningen svarar:
Vi har redan blivit uppdaterade om att Panos känner på det här sättet och ringde därför upp honom i veckan. Valberedningen är besvikna över att han aktivt har valt att utelämna den information vi gav honom under samtalet. För att förtydliga säger vi samma sak till er som han fick höra:
Under valberedningsprocessen berättade en styrelsemedlem, helt riktigt, att Panos har en sjukdom. Att vi skulle ha vägt in detta i beslutet är helt bortkopplat från sanningen dock. Valberedningen bedömde kandidaterna på ett flertal grunder:
– Personligt Brev
– CV
– Eventuella referenser
– Elevkårsaktivitet som valberedningen har iakttagit
– PAEI-test
– Intervjun
Baserat på den information vi kunde få om de tre kandidaterna till posten var det tydligt att Panos inte:
1. var den bäste kandidaten för posten
2. var särskilt kompatibel med de övriga kandidaterna för Verkställande utskottet och ledningsgruppen.
Beslutet vi fattade tog absolut inte in Panos sjukdom med i beräkning, något som vi har förklarat för honom personligen. Tyvärr väljer han att inte lyssna till detta och det kan vi bara tolka som att han ifrågasätter vår process eller det förtroende som medlemmarna gav oss på Årsmötet 2013.
Panos har bett om dokumentation utöver de skriftliga kandidaturer som har skickats till Valberedningen, men tyvärr spelades varken intervjuer eller Valberedningens interna överläggning in. Det beklagar vi såklart och skulle gärna göra mer transparent till kommande år. Dock kan vi försäkra Panos, Kzine och alla Elevkårens medlemmar om att Valberedningens bedömning har varit rättvis, jämlik och på alla plan försvarbar inför Årsmötet 2014.