Möte med _____ 2013-11-28
Hemligt.
Eleven ser nervös och stressad ut när han kommer in. Han står upp, och sätter sig inte ner framför mig förrän jag, med en handrörelse, signalerar åt honom att slå sig ner. Först då sätter han sig på stolen, om än motvilligt. Vi sitter tysta i några sekunder medan jag betraktar honom. Han ser ner mot golvet, men kollar upp snabbt, möter min blick och vänder snabbt blicken tillbaka mot golvet. Jag tar fram en cigarett ur skrivbordslådan, placerar den mellan mina läppar och tänder den. Eleven kollar fortfarande ner i golvet.
”Så jag antar att du undrar varför du är här”, säger jag. Först nu höjer eleven på huvudet och ser på mig. Hans ögon är smala och blicken är tung.
”Ja”, svarar han till sist.
”Jag ska förklara det för dig, men först ska vi prata om något annat. Tror du på tomten _____?”
Eleven ser misstänksamt på mig innan han svara:
”Är det här ett skämt?”
”Inte alls, det här är fullaste allvar. Så åter igen, tror du på tomten?”
”Jag antar inte det.”
”Ja eller nej?”
”Nej. Men vad är mening med det här? Jag har väll inte kommit hit för att diskutera tomten?”
”Faktum är att du faktiskt har det. Men innan jag förklarar ska du få lite bakgrundsfakta. Berätta för mig vad du ser på de bilderna.”
Jag skjuter fram en gul mapp som legat framför mig på skrivbordet. Han öppnar den och tar ut tre svartvita fotografier, som han ser på var och en för sig.
”Det här är bara suddiga bilder på vad som ser ut att vara en skäggig man.”
”Vad du har framför dig är bilder på självaste tomten.”
Eleven ser på mig som om jag vore bortom allt förstånd.
”Jag tror det är bäst att jag går nu”, säger han medan han reser sig från stolen.
”Jag vet om ditt C”, säger jag lugnt. Eleven stannar upp, blicken plötsligt allvarlig.
”Jag vet inte vad du pratar om.”
”Jag vet att du riskerar att få C i matte 3c. Jag kan få det problemet att försvinna.”
”Berätta mer.” Eleven verkar plötsligt mycket mer intresserad av vad jag har att säga.
”Självklart finns det ett pris. Frågan är om du är villig att betala det.”
”Ingenting i världen är gratis.”
”Sant. Okej, för att jag ska lösa ditt lilla problem med detta C måste du göra mig en tjänst. Vi har anledning att tro att mannen på bilderna du håller i dina händer befinner sig på Södra Latin. Ditt jobb är att hitta den mannen, genom att smuggla in dig själv på skolan. Självklart ser jag till så att du inte behöver närvara på dina lektioner fram till det att du har hittat honom.”
När jag sagt detta tycker jag mig kunna ana skräck i elevens ögon.
”Är du helt galen”, säger han.
”Inte alls. Frågan är vad du är villig att göra för ett A.”
Vi sitter tysta en lång stund, medan eleven tänker igenom mitt förslag. Jag tänder en ny cigarett och drar långsamt in röken genom munnen.
”Jag antar att vad du säger är vettigt”, säger han tillslut. ”När börjar jag?”
”Den första december. Du har fram till jul på dig. Om du inte har hittat honom fram tills dess antar jag att du får byta till Jensen.”
Eleven reser sig upp och går ut genom dörren utan att säga ett ord till.