När vi är på väg till 7-eleven utbrister hon mitt i något annat skvaller ”Har ni hört om slampan?” jag rycker på axlarna och skakar på huvudet. ”Hon sög i alla fall av en kille i trapphuset”. Ah gud. Jävla slampa…
Men det fick mig att tänka. Det ska alltid handla om hur slampig ”hon” är, aldrig är det ”han”. För även om ni alla kanske vill förneka det, så vet ni lika bra som jag att det är inte samma sak i fall en kille skulle slicka en tjej i trapphuset. Det skulle mötas av slag i ryggen och högljuga rop ”Fan Man! Bra jobbat!”. Varför gör inte vi tjejer så? Varför kramar inte vi om varandra och säger ”Fan Gurl! Det gjorde du bra!”. Måste vi snacka skit om varandra? För tydligen har inte tjejer samma rättighet att leva ut sin sexuella lust som killar. Såklart att inte alla håller med mig, men hallå, öppna ögonen, vi är i 2013 och enligt mig, inte kommit någon vart. Jag vill kunna gratta min tjejkompis för ligget hon fick i garderoben eller på skoltoaletten. Jag vill att mina vänner ska gratta mig också, jag vill inte behöva gå och vara rädd för att berätta dem något – för tänk om någon annan skulle få reda på det!
Här och nu kan jag lika gärna berätta att jag har sugit, runkat, hånglat galet. Mycket. Med många. För i den stunden var det exakt vad jag ville göra, så spela roll. Jag säger inte att alla ska gå ut och slänga sig över nästa människa med snopp på gatan, men ifall du har lusten – Kör! För vi, jag pratar om oss tjejer, har exakt samma rätt att leva ut vår sexuella längtan som vilken kille som helst. Det är ju faktiskt 2013 och vi säger alla att vi lever i ett jämställt samhälle, så låt oss förverkliga vår tro. Nästa gång jag gör om någon ”slampa” ska jag leta upp henne, ge henne en dunk i ryggen och höja henne till skyarna med komplimanger. Gör det ni också. För ingen av oss tjejer förtjänar att vara rädda för att berätta om vad som egentligen hände i helgen.
Ha! dubbelmoral tänker ni säkert nu eftersom att jag inte skrivit ut mitt namn. Aa, det är det. Men jag antar att jag inte är lika modig som jag verkar. Fast en dag hoppas jag att jag ska våga skriva under mitt namn på en sån här text. När vi har ändrat på samhället lite. Nu ska jag gå och onanera.
Pingback: 2013 at Kungsholmen – what actually happened? | KZINE