Olagligt att tvinga elever köpa räknare

Texas

GRANSKNING: Det är olagligt att tvinga elever att köpa dyra grafräknare. Ändå finns inga planer på massinköp från skolans sida.
– Man skulle ju kunna avgiftsbelägga skolmaten för att täcka kostnaderna för inköp av dyra grafräknare, säger utbildningschef Per Engback.

Varje år tvingas elever att köpa dyra grafräknare till matematikundervisningen, något som totalt kostar varje årskull över 250 000 kr.
Det strider mot Skollagens huvudregel att skolan skall vara avgiftsfri. Men Gymnasieskolornas chef, Per Engback, tonar ner kritiken:
– Vi skulle ju kunna ta betalt för maten istället.

Ända sedan miniräknare inkluderades i den svenska matematikundervisningen har det som regel varit eleverna själva som införskaffat räknaren.

Än idag uppmanas elever i många kommuner i Sverige, bland dem Stockholms stad, att traditionsenligt införskaffa dyrare grafräknare till egen bekostnad. Något som ofta är en förutsättning för att klara undervisningen i de högre kurserna i matematik och fysik.

För många är elever och föräldrar är det en kostnad som känns i plånboken:
– Jag hade inte råd att köpa en räknare, säger en elev på Kungsholmens Gymnasium som önskar förbli anonym .

I den svenska skollagens 5 kapitel, paragraf 21 står det att Utbildningen i gymnasieskolan skall vara avgiftsfri för eleverna. De skall utan kostnad ha tillgång till hjälpmedel som behövs för en tidsenlig utbildning, en bestående och central lagtext som trycktes redan 1985.

Denna paragraf uttrycker mycket tydligt förbudet mot avgifter i skolan.

Dock fortsätter paragrafen med en text som berättar att skolan kan tvinga eleverna att hålla sig med enstaka hjälpmedel. Men till dessa hjälpmedel räknas inte dyra grafräknare, enligt ett beslut fattat av Skolverket i början av 2004.

Ursprunget till beslutet är en skola i Lund som anmäldes av eleverna efter krav på miniräknarinköp, ett beslut som många kommuner och skolor väljer att ignorera totalt.

Att vissa elever inte har råd med dessa inköp tycks inte bekymra Stockholms stads utbildningsnämnd. Tvärtom har Gymnasiechef Per Engback flera olika förslag på lösningar:
– Man skulle kunna ta bort de avsnitt i boken som kräver grafräknare helt, eller så skulle man kunna låta de elever som inte har någon, räkna talen utan räknare, det ska ju inte vara omöjligt, det kanske bara tar lite längre tid.

Att eleverna tvingas köpa dyra grafräknare vill varken Rektor Agneta Karlsson eller Gymnasiechef Per Engback heller intyga, det är helt frivilligt enligt dem båda, anledningen till att skolan ändå rekommenderar eleverna att köpa räknarna är av ekonomiska och traditionella skäl.
– Min erfarenhet är att det av tradition är så att eleverna vill behålla sina grafräknare och därför köper de flesta sådana, hävdar Per Engback, och säger vidare:

– Man skulle ju kunna avgiftsbelägga skolmaten för att täcka kostnaderna för inköp av dyra grafräknare, men om sådant beslutar ju politikerna om.

Istället har vi valt att satsa mycket på skolans väl fungerande skoldatanätverk.

Agneta Karlsson styrker att det är av ekonomiska skäl som elever ombeds köpa miniräknarna, men poängterar att det är helt frivilligt att köpa egen räknare:
– Man behöver inte köpa miniräknare även om de flesta gör det, det ska finnas ett antal att låna, men inte så jättemånga, vi har helt enkelt inte råd att förse alla med gratis miniräknare. Istället har vi valt att satsa mycket på skolans väl fungerande skoldatanätverk.

Men att det finns möjlighet att låna grafräknare är något som endast en del av eleverna har fått möjlighet till:
– Jag fick springa runt som en galning och fråga mina kompisar efter en miniräknare när vi skulle ha prov! säger en elev frustrerat medan en annan säger:

– Jag får alltid låna miniräknare när det behövs, jag är ju ensam i klassen som inte har grafräknare, så det är ju inte så svårt att skaffa fram.

Hur många många miniräknare som finns i skolan kan varken rektor eller matematiklärarna svara på.

En matematiklärare säger att hon tror att man rent teoretiskt skulle kunna samla ihop en klassuppsättning om man letade runt i de olika institutionerna. Och då skulle inte heller alla vara av nyare modell. Men det var bara rent teoretiskt.

Publicerad HT 2005

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *