DAGEN ÄR KOMMEN del 19

dagenarkommen2017

19e december, tisdag

Friedhelm vaknar med ett ryck. Han är sen till skolan, igen. Med ett ryck är han uppe ur sängen och på bara några minuter tar han sig ut ur lägenheten, påväg mot skolan. Han ringer Matilda på vägen dit och ber henne hälsa engelskläraren att han kommer snart. Hon skrattar bara och säger att hon inte heller hunnit till skolan än. Friedhelm tycker att det känns som en liten tröst.

 

När han kommer fram har 20 min av lektionen hunnit passera, men läraren lägger ingen större vikt vid hans sena ankomst.

”Så länge du kommer hit och jag ser att du sprungit är jag nöjd” säger hon bara och så fortsätter lektionen. Tio minuter senare trillar även Matilda in, med ursäkten att hon fastnat i bilkö. Alla i klassen vet att hon aldrig åker bil till skolan. Under lektionen leker de någon lek på engelska eftersom att det är sista lektionen, men ganska snabbt blir det hetsigt. Friedhelm och Sigge, som tävlar mot Matilda och en annan klasskompis blir upprörda över hur Matilda fuskar och Friedhelm kastar argt spelkorten på golvet.

”Oi! What are you doing Friedhelm?” ropar läraren upprört och Matilda skrattar. Friedhelm ursäktar sig och plockar upp korten. Amelie är inte i skolan idag heller, så Friedhelm ber Sigge skicka en snap till henne och fråga varför. Sigge får bara som svar att hon måste plugga till allt det som de har kvar innan lovet och Friedhelm vet inte vad han ska tro. Antingen så är det sant, eller så undviker hon honom. Han tycker typ att det är lite skönt, eftersom att han inte vet hur han skulle hantera det om hon var i skolan. Skulle de låtsas som ingenting?

 

Efter skolan åker Friedhelm med Matilda och julhandlar. Sigge har såklart några planer med Flora så han kan inte följa med, men det är alltid chill att hänga med Matilda så han säger inte nej när hon frågar. De bestämmer sig lite spontant för att åka till Mall of Scandinavia, trots att båda bor i stan, så de åker först hem till Friedhelm för att sedan ta bilen därifrån. Väl uppe i lägenheten möter de Nicole när de ska hämta bilnycklarna och hon vill absolut följa med. Friedhelm rycker på axlarna innan han hör någon spola i badrummet. Ut kommer Hildur. Så de åker alla fyra till MoS, med hög musik i bilen. Efter att ha tagit sig an det krångliga parkeringshuset kommer de upp till gallerian och de två vänparen splittar på sig. Friedhelm och Matilda köper varsin likadan slev till sina mammor och sedan kollar de på slipsar en stund. Efter ett tag ringer Friedhelms telefon, det är Nicole.

“Friedhelm? Hallå?” säger hon med andan i halsen.

“Ja vad är det?”

“Det är en man som förföljer oss” viskar hon och Friedhelm känner hur pulsen börjar slå.

“Är du säker? Var är Hildur?” svarar Friedhelm och mimar sedan till Matilda vad som pågår.

“Hon är här bredvid. Det var henne han gick fram till… han kallade henne… saker och nu går han efter oss” säger hon flämtandes.

“Var är ni? Vi kommer”

“Vid Tesla-shopen”

“Vi kommer dit direkt” svarar Friedhelm och lägger på. Han småspringer ditåt med Matilda vid sin sida. De hittar de två skärrade tjejerna i folkmassan. Friedhelm ska precis öppna munnen och säga något, men Matilda hinner först.

“Är han kvar? Var är han?” säger hon och tittar på Nicole och Hildur. De två tjejerna slänger hastigt en blick på en man i 60-årsåldern, klädd i beige jacka, som lite passivt står några meter bort och tittar på dem. Friedhelm känner hur han blir röd i ansiktet av ilska, men återigen hinner Matilda först.

“Håll min väska” säger hon och trycker den i Friedhelms famn, varpå hon med några raska steg går rakt fram till mannen.

“Vad håller du på med?” frågar hon iskallt med sammanbitna tänder. Mannen flackar lite med blicken men synar sen långsamt Matildas kropp från topp till tå. Han skrockar lite.

“…fritt land det här. Tittar var jag vill. Säger vad jag vill” mumlar han sluddrigt. Matilda spänner ögonen i honom.

“Äckelgubbe. Det är såna som du som gör att jag inte känner mig säker bland folk. Ge fan i att kalla små flickor för saker och följ aldrig, aldrig efter någon igen. Fuck off” säger hon, flippar irriterat med hästsvansen och går därifrån. Hon går fram till Hildur.

“Vad var det som stod på den där tröjan du har nu igen?” säger hon kort.

“…pojkar är skräp?” svarar Hildur försiktigt.

“Just det. Pojkar är skräp.” säger Matilda. Friedhelm gapar. Heliga julgransljus vilken eldig kvinna!

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *