Det har nog undgått få att skolan återigen varit i centrum för en samhällsdebatt den senaste veckan. Kvällen som Uppdrag Gransknings avsnitt om det svenska betygsystemet sändes presenterade UHR, Universitets- och högskolerådet, ett förslag som drastisk försämrar chansen för Sveriges 3 491 elever på gymnasieprogrammet International Baccalaureate (IB) att komma in på svensk högskola. Förslaget kan förändra elevers framtid på ett sätt som var oförutsägbart när de valde sin gymnasielinje. Vi går sista året på IB, och ska söka vidare till högskola till våren.
IB, en av Sveriges mest krävande högskoleförberedande gymnasieutbildningar, är internationellt erkänt. Elever i över 135 länder får samma gymnasieexamen under identiska förutsättningar. Bedömningarna av elevernas slutexaminationer görs externt, vilket innebär att betygen inte, som de svenska, utsätts för betygsinflation. Många elever planerar att söka till högskola i Sverige. Dock skiljer sig IB:s betygssystem från det som nationella gymnasieprogram använder. Detta översätts till svenska betyg när en elev söker till svensk högskola. Förslaget skärper den tidigare översättningsskalan för betyg. Fram tills nu har 20.00 nationella poäng motsvarats av 40 IB-poäng. (Tidigare har detta t.o.m. varit 36!). 20.00 nationella poäng ska nu likställas med 45 poäng, vilket motsvarar IB:s maxpoäng.
Läsåret 2015-16 rangordnade Time Higher Education World Rankings universiteten Oxford, Cambridge och Imperial College London högst i Europa. Dessa skolor kräver IB-betyg mellan 38 och 41. Enligt det nya förslaget skulle svenska universitet såsom Karolinska Institutet och Uppsala universitet, som ligger på plats 28 och 81, kräva högre resultat än dessa skolor – upp till 43-45 poäng. Det blir alltså lättare för svenska IB-elever att komma in på läkarlinjen på Cambridge än Karolinska Institutet. Alla har inte råd med utlandsstudier!
Detta gör att vi måste tänka om, och det fort. UHR:s förslag blev inte offentligt förrän 11 oktober, och om det går igenom gäller det redan första januari 2017. “Generellt bör ändringar i regelverket vara kända i god tid för presumptiva sökande” hävdar UHR själva i sin konsekvensutredning.
Som IB är uppbyggt ska det inte vara lätt att nå maxbetygen. De senaste decenniet har endast 24 – 0,2% – av eleverna som gått ut IB i Sverige nått 45. Detta är mindre än en femtedel av antalet elever i naturvetenskapliga programmet som nått maxbetyget 20.00. Ska bara 0,2% av oss ges möjlighet att läsa till exempelvis läkare, jurist, arkitekt eller psykolog på Sveriges främsta universitet? Vi anser att detta är ett underligt resonemang. UHR själva jämställer IB med natur: “utbildningarna är likvärdiga”.
Vi har försökt, men inte lyckats förstå utredarens förslag. Särskilt inte med tanke på att IB även innebär en möjlighet att integrera nyanlända i svenska samhället. Elever kan läsa sitt modersmål, samt svenska och engelska som andra språk. De som saknar behörighet till de svenska nationella programmen kan lära sig svenska inom ramen för en högskoleförberedande utbildning. Förslaget försämrar denna unika integrationsmöjlighet kraftigt. Det blir svårare för invandrande och internationella elever att integreras i svenska högskolor, och därmed, samhället.
Vi frågar oss om inte det verkliga problemet ligger i en kunskapsbrist om IB från UHR:s sida. Om förslaget går igenom kommer IB-elever bli uteslutna från många svenska högskolor. Men framför allt vrider det klockan bakåt. Förslaget vänder det svenska universitetssystemet inåt, trots att vår omvärld blir alltmer integrerad och globaliserad. Därför vill vi, å svenska IB-elevers vägnar, be UHR att tänka om.
Vår namninsamling mot förslaget: https://www.change.org/p/uhr-stop-unfair-conversion-of-swedish-ib-students-grades?recruiter=132515550&utm_source=share_petition&utm_medium=facebook&utm_campaign=autopublish&utm_term=des-lg-share_petition-no_msg
Lovike Cedervall IB3, Katedralskolan Lund
Axel Hellbom Almström IB3, Katedralskolan Lund
Julia Linderfalk IB3, Kungsholmens Gymnasium Stockholm