KZINE täcker Sveriges Elevkårers kongress

IMG_0108
Foto: Joanna Ptak

Få elever är antagligen medvetna om det, men de allra flesta av Kungsholmens elever är anslutna till den rikstäckande organisationen Sveriges Elevkårer, genom att vara medlemmar i Kungsholmens Gymnasiums elevkår. Denna en gång i tiden mycket mer politiska rörelse, som gick under namnet Elevorganisationen, har gått till att idag vara en serviceorganisation för Sveriges elevkårer. Tre veckor sedan hölls organisationens kongress i Gävle, och KZINE har intervjuat tillträdande ordförande Emil Gustavsson.

På Kongressen hände minst sagt mycket. Sveriges skolminister Gustav Fridolin skickade en videohälsning och Moderaternas skolpolitiska talesperson Tobias Tobé sade att ”det finns en utsträckt hand från Nya Moderaterna till Sveriges Elevkårer”. Organisationens hjältar visades också upp, vilket visade sig vara alla Sveriges Elevkårer anställda. När Emil Gustavsson, som senare valdes till ny ordförande, frågades ut sade han att han ville organisationen skulle få större resurser. För att fråga vad han bland annat ville använda dessa resurser till ringde vi upp honom några dagar efter kongressen.

Emil Gustavsson, tillträdande ordförande för Sveriges Elevkårer, förklarar att organisationen idag omsätter 23 miljoner kronor och har 40 anställa. ”Utan de 23 miljonerna så skulle vi inte kunna ha 40 anställa.” Han säger sedan att för att organisationen ska kunna växa behövs fler anställda, och för det behövs helt enkelt mer pengar. Framför allt lyfter han fram konceptet verksamhetsutvecklare, vilket är anställda som organisationen har och som hjälper elevkårer på plats och på lokalnivå. ”Man har sett att det finns en väldigt stark koppling till att just verksamhetsutvecklare är en nyckel för framgång för många elevkårer.” Han förklarar också att Sveriges Elevkårer har en strategi som säger att de i framtiden ska ha 130 000 individuella medlemmar i 350 elevkårer, och att det kommer behöva satsas pengar för att det målet ska uppnås. ”Så det är helt enkelt en förutsättning för att kunna gå vidare mot vår vision.”

De flesta som deltar på kongressen kommer från en större stad, och läser även högskoleförberedande program. På frågan ifall det finns någon specifik typ av medlemmar som organisationen skulle behöva rekrytera svarar Emil att de behöver kunna bemöta behov på flera nivåer och i så hög utsträckning som möjligt. Han berättar att det finns elevkårer som inte kommit särskilt långt och som kanske precis haft sitt första årsmöte. ”Sen finns det elevkårer med lång historia som Kungsholmen exempelvis, och då måste vi klara av att möta alla.” När det kommer till rekryteringen så lyfter han upp att han skulle vilja ser fler medlemmar på landsbygden. Han säger också att för att nå ut dit ”kanske man måste ha en lite annan approach”. ”Men det är helt klart att vi är väldigt storstadsfixerade och vi jobbar väldigt mycket med de starkaste kårerna. De var kritik som jag tyckte syntes på kongressen.”

Sveriges Elevkårer har över 60 000 individuella medlemmar, men det är inte särskilt lätt att bli engagera i själva organisationen. På Kongressen hade elevkårerna två representanter, och på evenemanget Upptakt var det tre som fick åka. För att komma på årsmötet eller Kongressen behöver en också ofta vara ordförande eller vice ordförande i en elevkår, vilket på till exempel Kungsholmen inte alltid är det lättaste att bli. På frågan ifall det funnits några planer på att elevkårerna skulle få skicka fler representanter, svarade Emil att det här var diskussioner som togs på projektgruppsnivå. Han sa också att de ville få dit så många elevkårer som möjligt. ”Det som jag ser som problematiskt här det är att vi är kanske 90 elevkårer som deltar av våra 320 medlemmar på den här kongressen, och det är ett litet demokratiskt underskott och det måste vi jobba med”, berättar Emil. Han säger att de har jobbat aktivt med att få fler elevkårer att komma på arrangemangen och att de kommer behöva jobba ännu hårdare så att folk kan åka.

På frågan hur en får fler av medlemsföreningarna att komma på arrangemangen svarar Emil: ”För det första tror jag att det handlar om att förklara vad ett evenemang innebär. Och att vi kanske måste vara tydliga och bli bättre på det. Att här är en kongress där ni bestämmer om organisationens framtid och ni har rätt att ha ett mandat på kongressen.” Han pratar också om att sänka trösklarna, att det ska vara lätt att resa till staden och att det inte ska vara några stora kostnader. ”Det var en debatt under kongressen exempelvis, att man skulle sätta krav på att man skulle vara en man och en kvinna. Det är också ett krav som kanske är orimligt. Om det sitter kanske bara män eller bara kvinnor i styrelsen. Alltså sådana grejer, att vi inte ska ställa för mycket krav på deltagandet, att det ska vara enkelt att komma till kongressen.”

Slutligen får Emil frågan ifall han har någon kommentar gällande extra valet. ”Från ett elevperspektiv tycker jag att man ska se det här, det är en problematisk situation som har uppstått att vi nu måste gå in i ett extra val för första gången sedan 1958. (…) Förutsatt att läget kommer vara ungefär detsamma i röstfördelningen så finns det många möjligheter till samarbete över blockgränserna där man kan ha en stabil majoritet som kan satsa på skolan och som kan vara långsiktigt hållbar. Det är min kommentar och något jag tycker att politikerna ska jobba med.” Han säger också att de har pratat lite om att arrangera ett nytt skolval. ”Det är ingenting som vi har beslutat något om men det skulle vara häftigt att göra ett skolval eller ett extra skolval.”

IMG_0029
Emil Gustavsson med resten av valberedningens förslag till presidiet Foto: Joanna Ptak