Att det nya betygssystemet är svårtolkat och allmänt luddigt, är väl en sanning för de flesta. Att inte riktigt veta hur man ska räkna ihop sina betyg och meritgivande kurser för att på bästa sätt söka till en vidarutbildning, har mer eller mindre accepterats av majoriteten. Att leva med osäkerheten om vad framtiden kommer att mynna ut i, har blivit något självklart; något som ”hör till”. Vad många inte vet är att det finns sätt att utnyttja det här antagningssystemet och dra fördelar för att höja sitt snittbetyg. Dessa sätt och möjligheter till fördelar är hemliga så länge man inte själv verkligen bemödar att på riktigt sätta sig in i systemet. Det finns även en inneboende orättvisa i de nya antagningsreglerna, då alla elever inte har samma möjligheter beroende på vilken skola respektive vilket program de valt.
Jag, Sina Mozayyan, läser det naturvetenskapliga programmet i årskurs 3 på Kungsholmens Gymnasium. I den här artikeln försöker jag bena ut och svara på vissa frågor som både jag själv, men även många i min omgivning, febrilt försökt besvara under våra gymnasieår.
Vid slutet av höstterminen, då många av treorna på Kungsholmens Gymnasium, inklusive jag själv, började oroa sig inför valet till universitet, uppmärksammade en del elever en formulering i GY 11 som minst sagt var oklar: ”En elevs utökade kurser räknas med i jämförelsetalet om de är meritgivande.”
Innebär detta att man kan genom att utöka sin kursplan med meritgivande kurser, och således få ett högre snittbetyg?
För att få svar på denna fråga, vände jag mig först och främst till våra Studievägledare på skolan. Då dessa inte kunde svara på mina frågor, ringde jag till en kontaktperson vid Antagningen. Inte heller denne kunde tillfredsställa min kunskapstörst, utan vidarebefordrade mig till Universitet- och Högskolerådet (UHR). Nu hade jag börjat tröttna på att bli skickad hit och dit med mina förfrågningar, och ilskan bubblade inom mig. Denna ilska fick ytterligare vatten på sin kvarn då min kontaktperson vid UHR minst sagt tog sin tid på att svara på min fråga. Svaret jag sedan fick var velande och ytterst osäkert. Slutligen, efter mycket svett och många tårar, fick jag ett skriftligt svar:
”Ja, man kan utöka sin kursplan med meritgivande kurser, och på så sätt få ett högre snittbetyg.”
För att förstå hur man kan dra nytta av denna vetskap, krävs det en del bakgrundsinformation.
Hur räknas betygsnittet ut för elever som inte läst ett utökat program?
Som gymnasieelev med det nya skolsystemet, Gy 11, ska man minst läsa 2500 poäng. Av dessa poäng är en del kurser, såsom svenska och engelska, gemensamma för alla elever i hela landet, samtidigt som andra kurser är specifika beroende på vilket program man läser. Exempelvis är matematik 3 en obligatorisk kurs för elever vid naturprogrammet, men kan fungera som tillval för elever som läser andra program. En elevs individuella val utgör 100-400 poäng av kursplanen.
Betygssnittet räknas ut genom att kurspoängen multipliceras med kursbetyget, vilket sker för alla kurser förutom gymnasiearbetet. Den totala summan divideras med 2400, och beroende på vilket universitetsprogram man söker, kommer meritpoängen från matematik samt språkkurser att räknas olika. Observera att alla utbildningar har ett visst antal språkkurser som obligatoriska, vilka inte kan fungera som utökade kurser.
Hur kan man dra nytta av dessa nya antagningsregler?
Detta kan belysas med ett exempel: En elev som läser det Naturvetenskapliga programmet har 300 poäng individuella val, inklusive elevens val inom programfördjupning. Om denna elev istället har läst 400 poäng och således utökat sin kursplan med 100 poäng, med exempelvis Ma 5, Ma spec. Eng 7 och Musik 1, kan eleven mer strategiskt lägga sin kursplan. Förutsatt att betyget i Musik 1 (dvs. den icke meritgivande kursen) är högre jämfört med det genomsnittliga betyget för de andra kurserna, kan eleven inkludera den kursen i sina individuella val och istället utöka sin kursplan med en av de meritgivande kurserna, exempelvis Eng 7. I och med detta kommer eleven att få ett högre snittbetyg då den totala summan istället divideras med 2500 poäng.
Vilka är det som missgynnas?
Ett stort problem är att informationen angående de nya antagningsreglerna inte alls har kommit ut bland eleverna på skolorna. Det finns heller inga tecken på att varken Antagningen eller Ledningen på Kungsholmens Gymnasium skulle förbättra denna informativa process i framtiden. I och med detta försämrar och kommer att fortsätta försämra sina elevers chanser att komma in på högskolan!
Ett annat problem är att en elev inte kan utöka sitt program med meritkurser om denne redan kommer att få en maximal meritpoäng. Om man exempelvis har valt att utöka sin kursplan genom att läsa Ty 5, kommer detta inte att vara lika strategiskt fördelaktigt som att istället ha läst en icke meritgivande kurs och då kunnat utökat sitt program med Ty 4.
Ett ännu större problem är att dessa antagningsregler skapar orättvisor bland de olika programmen. En elev som läser det Naturvetenskapliga programmet på svenska kan exempelvis välja Eng 7 som en utökad kurs och gynnas av den nya regeln. Denna fördel kan inte elever vid den engelska sektionen göra, då Eng 7 redan är en obligatorisk kurs i deras kursplan. Numera är det alltså ojämna förhållanden mellan de olika programmen, vilket kanske i framtiden kan komma att påverka elevers val av gymnasieprogram i viss mån.
Det nya betygsystemet har inte bara medfört krånglande betygskriterier utan det är även missgynnande för vissa gymnasielever, samtidigt som det kan vara gynnande för andra. Numera är det ett strategiskt val att välja det gymnasieprogram som ger större valmöjligheter och kunna läsa utökade kurser och välja den bästa uppsättningen av sina kurser.
Men ge inte upp hoppet! Jag har nämligen tillsammans med studievägledarna skrivit en Excel-fil för alla program som finns tillgänglig på Fronter i SYV-rummet. Där kan elever enkelt räkna ut sitt snittbetyg och hitta det bästa sättet att välja vilka kurser som är mest fördelaktiga att ha som utökade. Ledningen på Kungsholmens Gymnasium har lovat att elever med utökad kursplan har rätt till att ändra sina utökade kurser om de märker att betyget i de kurserna inte blir lika bra som de tänkt sig.
Du som går i ettan och tvåan har fortfarande chansen att förbättra dina möjligheter att komma in på den högskola du vill, genom att till fullo utnyttja dessa nya antagningsregler!