Om en vecka händer det. Om en vecka har alla elevkårens medlemmar chansen att vara med och avgöra hur nästa läsårs styrelse ska se ut. Om du inte kommer för att rösta, kanske du själv ställer upp i valet. Många fler än det finns platser för hoppas bli valda till en styrelsepost, hoppas få vara med och förbättra framtiden för kåren och dess medlemmar. Det syns inte minst på de upptejpade A4:orna runt om i skolan. Alla verkar säga samma sak. Rösta på mig! Frågan som ingen tycks besvara är ”Varför?”.
Om två år kommer i stort sätt alla på skolan vara tillåtna att rösta i riksdagsvalet för första gången. Vissa vet kanske redan nu precis vad de tycker och vilken valsedel som kommer slinka ner i lådan i valbåset. Andra har ingen aning. Det som är klart, på en skola som Kungsholmens Gymnasium, är att de flesta kommer rösta. Vi går på en av innerstadsskolorna med absolut högst intagningsgräns och vi är på väg rakt mot samhällets elit. Den samhällsgrupp som inte sitter hemma på valdagen. De som har koll på partiernas partiprogram och inriktningar, som ständigt uppdaterar sig i vad som händer i inrikespolitikens värld. Som ser riksdagspartiernas affischer på stan och kritiskt granskar deras budskap.
Men ännu har ingen varit med och valt vilka som ska styra Sverige. Det vi får nöja oss med är att välja skolans elevkårs nya styrelse. Samtidigt tillhör vi fortfarande de politiskt intresserade. Ska vi ha ett val ska det vara med valkampanjer. Det ska finnas olika kandidater att rösta på och de ska, vid det här tillfället, vara kända över hela skolan, just därför att det sitter A4:or med deras namn och ansikten överallt. Vi vill ha valaffischer, med nästintill ideologiska budskap, att kritisera. Dock är ”Rösta på mig” inget sådant budskap. Det säger ingenting om vem du är som person eller vad du vill göra för den här skolan. Det som ”Rösta på mig” möjligtvis förmedlar till åskådaren är att du har något att dölja. Antagligen sitter du hemma och väntar på att få makten samtidigt som du smider ondskefulla planer. Kanske vill du sätta avgift på kårens medlemskap eller hälla curry i filmjölken i matsalen, för det är sådana idéer som väcks med budskapet ”Rösta på mig”, och då är bara en sak säker. Det vinner inga röster.
Så skriv vad ni vill göra för den här skolan. Vill ni krossa patriarkatet? Skriv det. Revolutioner har drivits igenom med samma budskap. Kanske ni vill sänka skatterna. Visserligen finns det inga skatter att sänka, men skattesänkning är å andra sidan något som alltid vinner röster. Undantaget är om ni vill slänga ut invandrarna. Skriv inte det. Fråga inte varför, bara skriv inte det. Det är fel och det vinner absolut inte några röster i den här skolan. Vi tillhör den samhällsgruppen som vet bättre.